Direktlänk till inlägg 18 augusti 2014
Igår efter gudstjänsten köpte jag en bok i kyrkan, och där hittade jag en sådan bra text:
"Vem äger vem?
...
Man kan äga tingen. Och tingen kan äga en. Ska man göra sig av med ting som man märker att man är beroende av för att vara en god kristen? 'Du skall inga andra gudar hava jämte mig'. Men frågan är om man blir en så värst mycket bättre människa av att vräka ut halva sitt bohag och bara behålla det man inte bryr sig om eller tycker riktigt illa om. Det finns ting som betyder något för en därför att de berättar något. Kistan som farfarsfar och farfarsmor släpade fint packad till Amerika runt sekelskiftet och som nu kommit tillbaka. Vad berättar inte den om drömmar och besvikelser och handlingskraft, ett stycke av människans historia. CD-skivan jag lägger på och som låter tröst och inspiration flöda ut i rummet. Böckerna. Fotografierna. Den kantstötta kaffekoppen.
Vi ska inte förakta barnet i oss, det som har svårt att släppa den luggslitna favoritnallen. När Jesus lät barnet stå modell för oss vuxna tror jag inte han plockade bort nallen ur barnets famn och drog nappen ur dess mun först. Till det äkta barnsliga hör att ha ett gott förhållande till tingen. Vi vinner ingenting andligt eller själsligt på att krossa dessa kistor, slänga CD-skivor och bränna böcker. Gud är inte svartsjuk på sånt. Och om kyrkan under vissa perioder av historien har jagat ting och kultur i sitt nit att hålla kärleken till Gud ren och obemängd av världslighet så tror jag den egentligen bara har lyckats göra Gud grå, grinig, tråkig och snål.
Också tingen har vi fått av Gud att leva med och förvalta väl. Också tingen är ett utflöde av den förmåga att skapa som Gud gav oss när han gjorde oss till sina avbilder.
Men i allting finns ett 'men'. Ömheten mot tingen kan slå över i girighet. Tingen kan få makt över oss och bli centrum, guldkalvar som vi rör oss ikring istället för Gud. Och då är det farligt för då förlorar vi också vår mänsklighet. Att förvalta förändras lätt till att fördärva för vinningens skull, för tingsdyrkans skull. När man plundrar natur och miljö för kortsiktiga vinster. När man skövlar andra människors egendom och liv för att själv få mer. I stor eller liten skala, det spelar ingen roll. Det är omänskligt på vilken nivå det än sker.
...
Det finns en gräns där inga kompromisser längre är möjliga. Det är när det handlar om ett val mellan att vara förvaltare eller att vara fördärvare, fri eller slav. Frågan ställs av evangeliet...: Fri? Eller slav? Valet och svaret är ditt."
~ Ur På helgens tröskel av Per Olof Nisser
Traditionellt har vi i kyrkan firat Kyndelsmässodagen på den söndag som även kallas Jungfru Marie Kyrkogångsdag. Ordet ’kyndel’ betyder ’fackla’ eller ’bloss och kommer ursprungligen från det latinska ordet för &rsqu...
När Jesus föddes här på jorden, förde han in Guds rike i världen. Evangelisten Lukas berättar att fariséerna frågar Jesus när Gud rike ska komma, och Jesus svarar: ”Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.&r...
Vi går ensamma in i efterföljelsen, men vi förblir inte ensamma där. Alla vi som är samlade här idag, har det gemensamt att vi hörsammat Jesu Kristi kallelse. Vi är alla kallade till relation med Jesus. Utan tron på honomkan vi inte ha någon efte...
De flesta av er har nog sett Frälsarkransen förut, skapad av Martin Lönnebo. Den här fina guldiga pärlan är Gudspärlan, och den här stora vita pärlan kallas för Doppärlan. Fast jag tänker på den som Jesuspärlan. Mitt emellanGudspärlan och Jesuspä...
Den kämpande tron 1:a årgångens texter: 1 Mos. 32:21-31 2 Kor. 6:1-10 Matt. 15:21-28 Vilken slags tro är det vi tycker är stark egentligen? Är det den som aldrig har utsatts för ...