Det här är en av mina favoriter när det gäller sånger från Taizé. Det finns många som är helt underbara, och det sköna och meditativa med dem är att man upprepar dem flera gånger. Ett tag för några år sedan använde jag de sångerna när jag hade ångest. Jag sjöng och sjöng och sjöng.

Och idag är det tydligen läge igen. Idag behöver jag den här sången jättemycket, för min sinnesfrid är fullständigt rubbad.

Så har jag då tjänstgjort en sista gång som gudstjänstvärd här i det landskap där jag nu bor. Det känns väldigt vemodigt faktiskt, för det är omöjligt att veta i förväg hurdan församlingen är på orten dit vi ska flytta, min nuvarande särbo och blivande sambo och jag. Vi byter landskap. Och församling.

Det blev en jättefin gudstjänst idag. Min kollega hade med sin dotter som också aktivt fick vara med i gudstjänsten. Jag hade tagit på mig att läsa dagens långa text ur Gamla Testamentet, och det gjorde jag tydligen bra trots alla knepiga namn, för jag fick väldigt bra feedback på läsningen.

Temat för idag är "Hjälparen kommer", och predikan var fantastiskt bra. Om jag ska summer den så blir det ungefär så här: Vi är varandras hjälpare. Det är inte så att vi kan sätta oss ner och vänta på någon sorts Superman som kommer och hjälper oss. Vi är här för att hjälpa varandra. Så enkelt är det. Och ändå så svårt för många människor.